Luftstridskrafter har spelat en betydande roll i senare tiders Peace Support Operations (PSO). Obemannade flygande system har varit en del av dessa insatser, hur kommer rollfördelningen att vara i framtiden? Syftet med uppsatsen är att undersöka och göra en bedömning avseende hur obemannade flygsystem kan utnyttjas och ha en roll i framtida Peace Suport Operations. Litteratur- och dokumentstudier, föreläsningar och intervjuer ligger som faktabakgrund för bedömningen av hur en framtida PSO kan se ut samt vilken roll obemannade flygsystem kan ha i en framtida Peace Suport Operation. Jämförelse har skett mellan bemannade och obemannade flygande system varvid fördelar och nackdelar har belysts.

Det pågår en transformering av svenska stridskrafter till följd av en förändradomvärldsbild och en teknisk utveckling. Obemannade farkoster studeras och bedömskunna tillföra värdefulla förmågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttan med små UAV-system för bataljonsnivånvid en internationell militär operation. De fyra utvalda basfunktionerna ledning,underrättelser, verkan och skydd utgör analysfaktorer.Uppsatsens resultat omfattar en kontextuell del och en teknisk del. Den omfattar även envärdering av små UAV-system i ett typfall, strid i bebyggelse. Uppsatsen visar att detfinns ett flertal uppgifter inom basfunktionerna, som små UAV-system kan lösa medvarierad förmåga.

Detta arbete kretsar kring obemannade luftfartyg, UAV, avsedda att baseras ombord påörlogsfartyg. Regelverk och standarder tillsammans med befintliga fartygs-, helikopter- ochUAV-system utgör ett ramverk inom vilket ett scenario leder fram till grundläggande tekniskakrav för de delsystem som ingår i ett fartygsbaserat UAV-system. Kraven, som är framtagnamed spårbarhet i sjöoperativa förmågor, erfarenheter från den miljö ett luftburet system skaverka i ombord och systemexempel som visar vad som är möjligt att uppnå med dagenstekniknivå, presenteras som ett förslag till värderingskriterier och effektmått med tyngdpunktpå de krav som ställs på luftfartyget (UAV) i sig..

I en obemannad flygfarkost måste datorer ta över pilotens förmåga att värdera risker och undvika kollisioner. På algoritmnivå brukar man dela in problemet i tre delar: Upptäckt och estimering av inblandade farkosters positioner och hastigheter, kollisionsriskberäkning och slutligen undanmanöver.Saabs arbete med Obemannade farkoster har tidigare berört kollisionsundvikning lite ytligt men nu börjat på större allvar. Det här examensarbetet är en del i denna satsning och har resulterat i ett sätt att beräkna kollisionsrisken samt ett sätt att beräkna en undanmanöver, givet att de inblandade farkosternas positioner och hastigheter är kända. I examensarbetet behandlas parvisa kollisionsscenarier mellan ickekommunicerande farkoster givet två olika fall. Dels där den främmande farkostens position skattats väl, dels där den främmande farkostens position skattats sämre.

Obemannade system blir allt vanligare både på den militära och kommersiella marknaden. Unmanned Aerial Vehicle, i vardagsspråk benämnt som drönare, är ett flygplan som ombord saknar en mänsklig pilot. Då utbudet och efterfrågan av Obemannade farkoster ökar måste tillverkarna lägga mer fokus på att kunna erbjuda hela system, vilket innebär att vid försäljning kan ett komplett system för Obemannade farkoster erbjudas. Därför är behovet av tillbehör och kringutrustning idag lika viktigt som det obemannade flygplanet.Unmanned Systems Group grundades 2012 med verksamhet i både Schweiz och Sverige. Företaget förser den globala marknaden med innovativa produkter och tekniska lösningar inom området för Remotely Piloted Aircraft Systems.

Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslår att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar från dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med såväl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. Somvapenbärare diskuteras flygplan, helikoptrar, Obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter..

Obemannade markfarkoster är ännu ganska ovanliga i den svenska Försvarsmakten men borde kunna bli allt vanligare. UGV:er används traditionellt till att utföra smutsiga, tråkiga och farliga arbetsuppgifter. Kan de då vara användbara i Afghanistan mot den motståndare som FM möter där idag?I studien undersöker författaren möjligheterna för obemannade markfarkoster att bidra med militär nytta inom området logistiktransporter. De obemannade transportfordonen kan från grunden utgöras av standardlastbilar i FM som har utrustats med så kallade UGV-kit.

This thesis has been written at Linköping University for the company Instrument Control Sweden AB (ICS).ICS is a small company located in Linköping that develops software and hardware for Unmanned Aerial Vehicles, UAV. At present, ICS has a fully functional autopilot called EasyPilot but they want to reduce the autopilot?s size to make it more attractive.The purpose of this thesis was to investigate if it was possible to reduce the size of the autopilot and how, in that case, it would be done. It was also necessary to examine whether the old processors should be replaced by new ones and how hard it would be to convert the old software to these new processors.To succeed with the goals many of the old components had to be changed for new, smaller ones. Some less necessary parts were also completely removed.

Obemannade flygplan med attackförmåga (UCAV) används i allt större utsträckning i konflikter idag. En av de främsta fördelarna med dessa är att det inte finns någon risk att mista en pilot, då dessa är fjärstyrda. I attacker utförda av amerikanska UCAV:er i framför allt Afghanistan och Pakistan, har collateral damage inträffat vid ett flertal tillfällen. Det innebär att civila oavsiktligt fallit offer för attacker. Enligt krigets lagar kan sådana händelser rättfärdigas av att militär nödvändighet föreligger, men det är tveksamt om det går att hävda det när man inte riskerar egna förluster.

Denna uppsats ger ett bidrag till frågeställningen runt hur en obemannad undervattensfarkost (UUV) kan ge operationsfördelar för en konventionell ubåt. Uppsatsen grundar sig på en analys av den amerikanska flottans UUV-planer samt en operativ kommersiell undervattensfarkost (HUGIN) från företaget Kongsberg i Norge. Syfte är att identifiera lämpliga förmågor, samt undersöka möjliga operationsfördelar med att applicera dessa på en svensk ubåt inom insatsförsvaret.Metodmässigt bygger uppsatsen på en jämförelseanalys mellan en konventionell ubåt som är utrustad med dessa UUV-förmågor och en utan, för att därmed klargöra operationsfördelar. Resultatet av den genomförda analysen med fokus på det internationella uppdraget ger att den slutliga helhetsjämförelse visar att UUV-förmågor som förbättrar ubåtens spaningsförmåga är de mest lämpliga att implementera. Denna inkluderar förbättrad lägesbild med framskjuten sensor, karteringsmöjligheter medförande bottennavigeringsmöjlighet, en bättre planering och utnyttjande av sensorer och vapen.

Obemannade flygfarkoster har varit omtalat sedan kriget mot terrorn startade 11 september 2001 och det förekommer fortfarande frågor kring hur systemet nyttjas och om det är moraliskt korrekt. Det finns många användningsområden för farkosterna som exempelvis lägesuppfattning, sökandet av försvunna personer, attackuppdrag med flera. Studien undersöker hur farkosterna används inom attackföretag samt den militära nyttan av systemet. Eftersom det finns olika uppfattningar kring hur systemet används i krig och konflikt så kommer studien att redogöra för olika uppfattningar samt att konkretisera dessa.Det moraliska synsättet på Unmanned Combat Aerial Vehicle, UCAV, i konflikt och krig skiljer sig åt. De som talar emot systemet menar att detta i sig är hotet och inte hur det nyttjas.

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin är utveckling av Obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer på att även lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant är att möjliggöra fullständigt autonoma starter och landningar från fartyg. För att kunna genomföra detta på ett tryggt sätt även i hårt väder krävs att helikoptern hålls säkrad på fartygsdäcket såväl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sådant säkringssystem skulle kunna se ut.

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin är utveckling av Obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer på att även lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant är att möjliggöra fullständigt autonoma starter och landningar från fartyg. För att kunna genomföra detta på ett tryggt sätt även i hårt väder krävs att helikoptern hålls säkrad på fartygsdäcket såväl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sådant säkringssystem skulle kunna se ut.

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin är utveckling av Obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer på att även lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant är att möjliggöra fullständigt autonoma starter och landningar från fartyg. För att kunna genomföra detta på ett tryggt sätt även i hårt väder krävs att helikoptern hålls säkrad på fartygsdäcket såväl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sådant säkringssystem skulle kunna se ut.

Nya typer av krigföring, så som COIN-operationer (Counter insurgency), ställer nya krav på flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jämför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stått relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmågor som gör funktionen till en värdig konkurrent på det moderna slagfältet. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnå genom att undersöka hur väl de båda funktionerna svarar uppmot de krav som ställs på ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.